K-Youtube twitter link dark instagram link dark vimeo link dark facebook link dark
  LOGGA IN  

Olivia Kristiansson

När rädslan förstör allt

När rädslan förstör allt

Jag är rädd för att bli kär, Jag är rädd för att förlora mig själv igen och jag är rädd för att lita på någon igen. Det är lättare att vara ensam. För då kan ingen såra mig men vad gör jag nu när han börjar smyga in i mitt liv?
Larmen går av och jag drabbas av panik. Jag flyr, gömmer mig och kommer tillbaka. För hon har väckt mig. Jag vänder mig om och hon tar tag i min hand. Jag hittar orden som får henne ur balans och jag springer igen. Jag vet att den här gången kommer hon inte följa efter. Så varför vänder jag mig om och skriker hennes namn?

 

 

Därför skriker jag

Ni ber mig sänka rösten så ingen hör.
Ni ber mig gå undan så att ingen kan se.
Ni säger att ni lyssnar så länge jag pratar normalt.
Men mamma och pappa har ni inte förstått att bägaren är fylld och svämmar över?
Jag är på väg att explodera. Mitt hjärta skriker och jag orkar inte mera.
Jag orkar inte längre ta emot alla ord som ni kastar på mig.
Ni dränker mig i ytliga skönhetsideal och glömmer bort att jag inte är som alla andra.
Ni bryter ner mig.
Ni får mig att hata mig själv.
För jag är inte tillräckligt fin.
För jag är en och sjuttio två och väger över sjuttio kilo. Och för att jag har hår på mina ben.
Ni får det att låta som om mängden av kroppsbehåring avgör hur fin man är.
Det spelar ingen roll vad jag har på mig.
För i era ögon är jag bara en hårig gorilla.

 

 

Sommaren 2017

Jag står mitt i havet. Omgiven utav människor. jag borde höra musiken som spelas på scen. Jag borde höra samtalen som pågår runt om mig. Men jag, jag sitter fast i tystnaden. Omgiven utav ensamheten, hålet i bröstet har aldrig varit större och identiteten har flytt. Jag är Omringad av vänner men står ensam i tystnaden.

 

 

Jag väntade på rätt ord.

Jag har suttit i dagar, månader och år. Framför min skärm med dig på andra sidan och jag har letat efter ord men inga ord har någonsin känts rätt. Och ingen tidpunkt har varit perfekt. Så jag har bara mig själv och min feghet att skylla när jag ser dig dansa iväg med någon annan. Någon som är så mycket mer än vad jag någonsin kommer att bli. Nu när du inte längre lyssnar
hoppar orden ur min mun. Nu när du inte längre ser på mig. Ja,
då viskar jag orden tyst för mig själv:
"Simon, Jag älskar dig."

 

 

Fler artiklar...

  1. En dikt som ger mig kraft