K-Youtube twitter link dark instagram link dark vimeo link dark facebook link dark
  LOGGA IN  

Jag har bestämt mig för att ge mig ut och resa. Igen och äntligen! Det är något med det där att leva i en ryggsäck som lockar mig. Eller ja, man lever väl inte i den utan snarare utanför den. På något sätt känns det faktiskt mer som att jag lever i en ryggsäck, eller något liknande, när jag är hemma. Lite begränsat och ganska mörkt så här under vintertid.

Fast det där med begränsat är ju faktiskt ett val. Egentligen. Man kan ju faktiskt åka på små utflykter, upptäcka saker som finns alldeles nära men som man inte sett förut. Träffa nya människor, bli inspirerad och fortsätta vara nyfiken. Men av någon anledning så kommer allt detta så mycket mer naturligt på resande fot. Saker som ibland kan kännas omöjliga hemma känns ofta inte alls svårt någon annanstans. Att ta kontakt med nya människor, lära sig ett nytt språk eller att helt enkelt göra saker på egen hand för den som inte är van vid det. Kanske beror det mycket på att allt är så väldigt temporärt. Man har bara några dagar på sig att utforska den där staden eller att prata med den där intressanta personen på vandrarhemmet. Det går också fortare att komma ner på djupet i samtalen med människor, om man nu vill det, när alla vet att man kanske bara har en kväll ihop. Sedan så är det nog också lättare att våga mer för att det är lite lättare att strunta i vad andra tänker när man reser? Man kommer kanske aldrig träffa dessa människor igen så vad gör det om något blir fel? Då kan man lika gärna vara sig själv fullt ut.

Det där med att kunna vara sig själv helt och fullt är också en grej som jag gillar med att resa. Egentligen är jag nog rätt bra på att vara mig själv även hemma, men ibland blir jag lite för påmind om vem jag har varit och glömmer bort vem jag är nu. Särskilt i ett så litet samhälle som jag kommer ifrån, där många vet exakt vem man var för tio år sedan, vad ens farfar jobbade med på 60-talet och så vidare. Fast även folk i större städer kan nog behöva ett miljöombyte ibland. För att känna att det omöjliga kan bli möjligt, om inte annat.

Särskilt gällande avstånd känns det ofta som att det omöjliga (eller bara allmänt jobbiga) blir möjligt när man reser. Jag kan väl knappast vara den enda som tycker att Australien verkar ligga väldigt nära Nya Zeeland men att Ystad ligger så himla långt bort från Göteborg? Allt är väl en definitionsfråga antar jag. Men ska vi vara helt ärliga så är det oftast inte så himla långt till äventyr om vi vill ha ett. Man får väl helt enkelt sluta upp med att tänka att saker måste vara så himla komplicerat. Det behöver heller inte vara särskilt dyrt. Folk soffsurfar, volontärarbetar, tältar och allt möjligt. En helg kan göra stor skillnad. Men som sagt, av någon anledning känns allt detta ibland som ett större steg här hemma i Sverige. Det gäller väl helt enkelt att se sig som en backpacker även hemma i Sverige.

Och där var vi tillbaka till det som den här krönikan egentligen skulle handla om! Backpacker. Backpack. Ryggsäck. För när allt man behöver ryms i en ryggsäck så kommer friheten på köpet. Det är då avstånden krymper, både mellan länder och mellan människor. Och som jag ser det så krymper avståndet också mellan de olika delarna av en själv. Åtminstone är det så som jag kan känna det. Som att jag äntligen blivit ihopsamlad, och att det enda jag behöver hålla reda på är mig själv och min ryggsäck. Det blir lättare att se vad som är viktigt när inte materiella saker – och rädslan att förlora dem– tar så mycket plats längre. Det är då det blir enkelt, och det är då det blir roligt! Spontanitet, nyfikenhet och upptäckarglädje fyller snabbt upp platsen som sakerna tidigare tog upp.

När ni läser detta är jag, om allt går som planerat, i Guatemala. Kanske vandrar jag uppför en vulkan, blir skrämd av en skorpion eller går vilse i någon stad tillsammans med nyfunna vänner. Jag har faktiskt ingen aning. Oavsett vad som händer så vet jag att det kommer att bli ett äventyr, och jag vet att det där med att leva i en ryggsäck ibland kan vara det bästa som finns.