K-Youtube twitter link dark instagram link dark vimeo link dark facebook link dark
  LOGGA IN  

Viktigast är att ha kul

Många gånger följer vi vägar och inslagna banor vi inte reflekterar över. Vi gör karriärsval utifrån möjligheter till jobb och pengar och låter intressen vara en bisyssla.

Jag tror att det har hänt något i mitt huvud de senaste åren. Tidigare var jag full av rädslor, nojor och fobier. Allt som var nytt var skrämmande och jag visste inte varför eller vad jag kunde göra åt det. När jag tänker efter och ser tillbaka så visste jag nog inte ens att det var på det viset. Jag spelade fotboll, gick i skolan och festade med mina vänner, hela livet bara rullade på utan närmare eftertanke. Jag kan inte peka på något specifikt som fick mig att ”vakna” men det gjorde jag. Kan ha varit i samband med min flytt från Uddevalla till Umeå för att studera på universitet, kan ha varit mitt uppbrott med fotbollen som skapade ett tomrum i mig som jag inte visste vad jag skulle fylla upp med. Men någonting hände i den vevan. Troligen var det bara så enkelt att jag spräckte den bubblan jag då levde i för att prova något helt annat, en ny stad utan vänner och utan trygghet. En klassisk nystart. Med facit i hand, precis vad jag behövde.

Jag kom till Umeå som ett blankt papper, fotbollen gav jag upp i flytten och så skulle jag som en av de yngsta studenterna på campus bli färdig civilekonom som 22 år gammal. Så blev det inte riktigt. Jag gav upp mina ambitioner redan efter första kursen. Det där med ekonomi var verkligen inget för mig, det märkte jag snabbt. Efter ett halvår i Umeå hade jag 0 högskolepoäng och varenda krona från CSN gick istället till Epuben.

Det var där mitt nya liv började. Där gjorde jag mina första barpass, fick mina första riktiga vänner i Umeå och kanske framförallt började jag lägga grunden för vad som skulle utvecklas till att bli det jag gör idag. Inte för att jag visste det då. Det var i alla fall den tiden i baren på universitetet som blev min väg in till krogvärlden. Sedan flyttade jag hem. När jag något år senare skulle ge studierna ett nytt försök så var Umeå det självklara valet, nu hade jag vänner, trygghet och där visste jag hur saker och ting fungerade. Jag ringde min gamla vapendragare Albin och vi bestämde oss för att skaffa lägenhet ihop. När jag sedan kom upp så visade sig att han tillsammans med några andra vänner till oss hade dragit igång en klubb som hette Club Sockerbeat och som huserade på just Epuben. Vi började snabbt smida planer och skolan kom än en gång i andra hand.

Vi bodde mitt i studentghettot Ålidhem och där fanns en liten festlokal man kunde låna och det gjorde vi såklart. Vi tapetserade Umeå med en svart affisch med en vit kontur av en älg samt datum och plats, inget mer. Sedan la vi upp ett event på Facebook vid namn ÄLGFESTEN. Vi utlovade fest hela natten och man var tvungen att tacka JA på eventet för att kunna komma in, så att vi sedan skulle skriva ut listorna för att veta vilka som var på plats ifall polisen skulle dyka upp. Problemet var att det var 1500 personer som tackade ja och lokalen hade plats för 250. Ekvationen gick inte ihop men kvällen blev en succé och när vi sedan helgen efter skulle ha vår första stora klubbkväll på den då utdöende krogen vid namn Krogen Krogen, så kom det fler människor dit än det hade gjort någon kväll på 15år. Sen rullade det bara på, vi hade klubben i 4 år och drog fulla hus vart vi än vände oss. Det var en fantastisk tid på alla sätt och vis, bortsett från studierna. När jag sedan gav upp skolan och flyttade hem igen så hade jag studerat i 4,5 år och var fortfarande långt ifrån en examen. Däremot satt jag helt plötsligt på ett ganska gediget kontaktnät inom klubb-Sverige och det första jag gjorde när jag kom hem till Uddevalla var att dra igång en egen klubb. Dock är det svårt att leva på att bara vara klubbarrangör så jag fick genom kompisar jobb i en butik där jag lärde känna Pontus Blom. Pontus är musiker sen barnsben och han var väldigt pigg på att göra något annat, så vi gick mest runt där på butiksgolvet och pratade om liveklubbar och hur vi kunde komplettera varandra. Det hela slutade med att vi båda sa upp oss och startade festivalen Uddevalla Solid Sound som för bara någon vecka sedan gick av stapeln för tredje året med artister som Angel Haze, Timbuktu, Hoffmaestro, Melissa Horn, Laleh, Graveyard mfl.

Hade jag inte börjat på Epuben så hade det idag kanske inte funnits någon festival i Uddevalla. Hade jag inte gett upp fotbollen och brutit med mina vanemönster och tryggheten hemma i Uddevalla så hade inte musiken kommit in i mitt liv. Egentligen vet jag inte vad jag vill säga med den här texten mer än att fantastiska saker kan hända så länge man följer den vägen man själv vill. Tänk om jag hade varit civilekonom nu och jobbat på bank, fy fan vad tråkigt (tycker jag). Sett såhär i efter hand så kan jag känna att det var tur att jag sket i skolan och gick på det jag tyckte var kul. Det tycker jag alla ska göra. I slutändan är det de enda som betyder något, att man mår bra och har kul.