Web
Analytics

Månadens poet - Emma Aurora Vehre-Nilsson

Maj månad och dags för en ny poet i KulturUngdoms litterära hörna! Vi säger hej till Emma Aurora Vehre-Nilsson från Tjörn, som kommer ge plats åt det sköra, det abstrakta, åt lyckorus och samtidens jordskalv i sina dikter den här månaden. Publiceringarna kommer som vanligt ske på torsdagar här på sidan, men först ut en presentation.

Vem är du? 
19-årig tjörnbo alltjämt i kreativitetens bubbla. Skapar på scen, kämpar för kultur och skriver i alla dess former. Befinner mig i nuläget i slutspurten av gymnasiet, redo för framtidens studier - förhoppningsvis även de inkluderade av kreativt skapande. 

Vad betyder poesin och skrivandet för dig? 
För mig har skrivandet alltid varit en väg ut, fram, bort, iväg och tillbaka. Ett pågående som alltid finns där. Ett ytterligare språk för att kunna förstå, tolka och ge ord till det utomstående. Det är en befrielse att sätta sig framför ett tomt dokument och inte ha en aning om vad som ska formas. Att sakta börja flödesskriva, se de svartvita orden bilda konstruktioner och uttryck - och så även miljontals nyanser. Älskar hur hela livet och världen ibland lyckas ta plats i endast ett fåtal ord. Det ger en känsla av total frihet och möjligheter. Jag försöker sällan leta efter mening i mitt eget skrivande, utan låter det få ha kvar en individualitet. Inte kräva svar, utan istället låta orden samspela själva på något mystiskt (och ibland helt oförståeligt) vis. Tror det är just detta som gör att skrivandet förblir en sådan stor del av mitt liv. Att det alltid finns nya spektrum att utforska. Om det är hur olika teman kan samspela med varandra, hur textens effekt förändras beroende på om den framförs i papper, estrad, film eller på scen, och hur långt en faktiskt kan utmana skrivandets ramar och gränser. 

Vad kommer vi att få läsa om i dina texter här på sidan? 
Kommer försöka ge plats åt det sköra, om samtidens jordskalv. Lyckorusen att älska och saknaden av det som aldrig kommer igen. Ett undersökande av konflikten av att vara människa, av att leva i en tid där världar vänts upp och ner - och så även vi. Kanske är det speglingar av vår samtid? Av det där lilla undangömda som ändå berör oss så mycket. En gestaltning och ett försök att på något vis greppa tag om det ogreppbara. Abstraktheten inom och runtom oss. Eller kanske bara gå rakt igenom det. Notera några ord på vägen, men sedan lämna kvar dem på en hållplats någonstans, låta dem bli upphittade av någon annan. 

Vilka poeter, förutom dig själv, vill du tipsa oss om? 
Intryck från andra spelar en stor roll i mitt egna skapande och jag söker hela tiden efter nya att inspireras av. Poesin skulle jag säga finns överallt, både på papper men även runtom en. Kan vara ett samtal en överhör på bussen hem. En meningsbyggnad i trots mot grammatikens lagar. Eller några ord nedklottrade på fasaden. Det är denna poesi som inspirerar mig som mest. Känns oundvikligt verklig på något sätt, så omedveten i det medvetna. Men jag läser också poesi, både i form av diktsamlingar, men även som dramatik och musik. Då är bland annat Bob Hansson, Christina Ouzounidis, Sara Stridsberg och Kent stora favoriter. 

Kan vi läsa mer av dina texter eller se mer av det du gör någonstans? 
Jag har i nuläget ingen plattform där jag delar med mig av vad jag gör. Däremot händer det att poesin får göra sig uttryck på min instagram @emmaaurora03.


Emmas första dikt kommer upp imorgon torsdag!

Taggar: Poesi