Kritikgruppen - “Jag kände mig som en del av något större”

Alva Rödström har besökt Skogen i Göteborg och tagit del av performanceverket Forever Flow OF Wet Long Fingers av konstnären Eli Eli.
Samarbete Scenkonstguiden: Kritikgruppen


Foto: Skogen

Vad binder oss samman? Performanceartisterna rör sig och instrumentet som sitter fast mellan de två, låter, spelas. Teaterscenen är upplyst, rummet är fyllt av rök.  De två aktörerna som är sammankopplade med ett stränginstrument skapar tillsammans ett ljud som får mig att tänka på kvantfysiken, en trasslig växelverkan. Om hur de små, små atomerna och partiklarna i rymden påverkar varandra och skapar ett ömsesidigt samspel, en förändring.  I en värld av kapitalism och individualism är frågor om sammankoppling, påverkan och att vara en del av ett system viktiga att uppmärksamma. Föreställningen Forever Flow Of Wet Long Fingers lyfter för mig dessa frågor på ett skört och kraftfull sätt.

Föreställningen skulle kunna tolkas som ett relationsdrama. Den handlar om ett samspel mellan de två dansande aktörerna och ett instrumentet som för dem samman, som gör dom till ett. De två performanceartisterna Elisabeth Raymond och Amber Smits gjorde nästan inga ansiktsuttryck och var utan repliker vilket gjorde att föreställningen inte handlade om deras relation som individer utan snarare deras relation till varandra, deras relation till ett “Vi”. När de dansande aktörerna rörde sig så spelades instrumentet och musiken blev som en följd av deras samexistens. Det skapade en känsla av att de två dansarna inte existerade i relation till sig själva, utan att dom istället blev till i relation till varandra. Performanceartisterna och ljudkonstnären Foad Arbabi hade på sig kläder som liknade träningsoveraller, deras öron var starkt sminkade i en orange färg och deras fingertoppar doppade i blått. Kostym och mask påminde mig om rymden och på ett humoristiskt sätt fick jag kopplingar till barnprogrammet Tillbaka från vintergatan. Rymdoverallerna gav mig en känsla av att aktörerna svävade och det fick mig att tänka på kvantfysiken och de små atomerna som påverkar varandra och om hur sammanflätning inte bara är kopplat till mänskligheten utan hela universum. 

När jag går på en bra föreställning brukar jag ofta få insikter om mig själv och mitt liv, om mig som person. Efter denna föreställning kände jag mig inte stärkt som individ. Jag kände mig istället stärkt i min sammankoppling till resten av världen, jag kände mig som en del av något större. 

Forever Flow Of Wet Long Fingers
Skogen, Göteborg
Spelades 19 & 20 november
Av: Eli Eli (Elisabeth Raymond)
Med: Elisabeth Raymond, Amber Smits, Foad Arbabi


Kritikgruppen
Nu under hösten driver KulturUngdom tillsammans med Scenkonstguiden en fokusgrupp kring kulturjournalistik och kulturkritik, en grupp bestående av sex personer som under hösten fördjupar sig kring konsten att skriva om konst och scen. Under hösten kommer gruppen experimentera loss med olika typer av reflektioner, recensioner och publikationer. Vi tar på oss kritikerhatten och låter samtalet om konsten flöda!


Alva rödström som är 19 år gammal och bor i Göteborg. Hennes största intressen är konst och politik och tycker konstkritik är spännande eftersom att kritken kan bli som en en länk, en förmedlare mellan samhället, människorna, och konsten. Alva kommer att skriva om olika typer av konst, och försöker framförallt kritisera konst som hon inte är van att se.