Krönika: Kreativitet möter administration

Just för tillfället så tänker och reflekterar jag mycket över min kreativitet. Var den kommer ifrån, hur jag får tag på den och hur jag kan, och ibland måste, jobba kreativt utan den ibland.

Jag är en väldigt kreativ person och det är något som ständigt är närvarande i mitt liv, jag tänker ofta och aktivt på den. Den är som många andra känslor mångbottnad; glädje och stress i samma andetag. Vill hinna med, måste hinna med. Det är nästan som en muskel. Jag måste hålla den vältränad men även låta den pausa och ta igen sig.

Jag har alltid minst ett projekt igång som är beroende av kreativitet. Det kan vara en stickning, en text, ett broderi, musik eller något annat som kräver av mig att vara kreativ.

Just nu håller jag på att skriva ett mönster till ett par vantar som jag har designat och stickat. Under tiden av denna process så har jag reflekterat mycket över hur jag gör när jag skapar. Denna process är för mig väldigt tydlig. Jag började sticka på ett par vantar med en tydlig tanke om att jag skulle göra ett eget mönster. Jag lade upp maskorna och började sticka, repade upp, stickade om, repade upp, och så vidare tills jag var nöjd.

Det enda jag hade framför mig i huvudet var en skog. Det skulle finnas träd med på vantarna någonstans. När jag hade fått ihop en vante med en design som jag tyckte om så började jag göra ett diagram i min anteckningsbok. Detta för att jag oftast fungerar bäst om jag får använda händerna och rita, måla eller skriva ner det jag tänker på papper först. Jag lade till och tog bort, optimerade och justerade tills jag tyckte att vantarna såg ut som jag ville. Efter detta så har jag överfört diagrammet till datorn och snart har jag ett färdigt mönster.

Det som jag verkligen gillar med den här processen i att tillverka mönster är mötet mellan kreativitet och administration. Det är någon väldigt tilltalande för mig att ha en del lek och frihet att skapa och en del tydligt administrativt arbete inom samma projekt.

Jag tycker om att jobba med språket i mönstret på ett sätt som gör att andra förstår, att tänka kring hur layouten på dokumentet kan bli så lättillgänglig och inspirerande som möjligt, ta fina bilder som visar hur vantarna ska bli. Det är även väldigt skönt för kreativitetsmuskeln att vila lite och låta den andra sidan styra en stund.

Jag har nog alltid gillat den administrativa sidan av arbete. Jag tycker om att lägga leveranser på jobbet, jag gillar att skriva uppsatser och krönikor, jag gillar att vara sekreterare. Det är den andra sidan av mig och min kreativitet, de är på något sätt beroende av varandra.

Men jag säger inte att den ena sidan måste vara helt utan egenskaper från den andra. De går ihop och påverkar varandra, de hjälps åt, kompletterar varandra och tar över när den andra sidan inte orkar mer. Tänk vad bra!

Jag har en väldigt cirkulärt återkommande kreativitet. Jag litar på att den återvänder om den under ett par dagar har försvunnit. Jag vet, och försöker vila i, att den behöver återhämta sig och sedan komma tillbaka. Den har som ett eget liv.

Det jag har kommit fram till är att jag blir en mer stressad, ledsen och trött person om jag inte varje dag får använda min kreativitet. Men det handlar inte alltid om att jag måste hitta på nya mönster, skriva en krönika eller spela musik varje dag. Kreativiteten finns i matlagning, klädsel, mitt studerande och i min läsning. Det handlar inte alltid om att skapa i kreativitet, utan om att leva med kreativiteten ständigt närvarande och som ett hjälpmedel i att hitta sitt eget lugn.

 

 

 

Taggar : Krönika