K-Youtube twitter link dark instagram link dark vimeo link dark facebook link dark
  LOGGA IN  

Ny månad, ny poesi. Andrea Karlsén från Göteborg är en av två poeter som kommer att dela med sig av sin ordkonst under december månad här i KulturUngdoms nya textsatsning. 

Från och med hösten 2017 satsar KulturUngdom på att vara ett återkommande fönster för poesi som konstform. Vi tänker oss skrivandet och textkonsten som ett sätt att mötas, här ryms orden som i annan form är svåra att sätta samman, tankarna som i just poesins form hittar sin plats.

Varje månad presenteras nya poeter som delar med sig av sin syn på poesi och skrivande, samt bjuder på dikter de skrivit själva. Först ut för december månad är Andrea Karlsén, 25 år, från Göteborg.  

To die is to translate
to fall and rise
simultaneously
all at once
constantly
to die is to speak
to walk back and forth
momentously

– ur Andreas dikt “Instant coffee blues“

Vem är du?
En kreativ jävel, en är arg feminist, vegan för djurens skull och ständigt orolig för mina krukväxters fragila överlevnad och fascismens fula framfart. Tatuerade mitt danska efternamn på hela underarmen när jag var 16 och har sen dess varit beroende av mer bläck på huden, ett beroende som tyvärr inte kan sägas ha tillgodosetts på grund av en mager studentpeng samt avsaknaden av tillräckligt coola vänner som kan tatuera mig gratis.

Vad betyder poesin och skrivande för dig?
Jag har länge föreställt mitt skrivande som för personligt, eller konstigt, eller för mycket. Texterna var således ytterst hemliga, fram till en lektion på genusvetenskapliga masterprogrammet på Göteborgs Universitet där jag med magen i halsen presenterade en högst akademisk artikel med glipor av högst ilskna och subjektiva dikter. Vetenskap och konst blev där för mig evigt sammanbundna, en plats i förskjutningen där jag kunde vara konstig, politisk men också helt legitim. Poesin är ett sätt att undersöka världen på, precis som vetenskap. Enda skillnaden är att en får svära så jävla mycket mer!

Vad kommer vi att få läsa om i dina texter här på sidan?
Eftersom jag gärna utgår ifrån vetenskapliga verk misstänker jag att ni får läsa sånt som lånar friskt från filosofiska föregångare, utan att bli teoritungt. Det kan även komma att handla om arbetslöshet, klasskamp, blåsfiskar och det småländska arvet. Men visst fan kommer det också komma en hel del absurditeter som navelskådar oss arma dödliga och lämnar alla lika oberörda som förut.

Vilka poeter, förutom dig själv, vill du tipsa oss om?
Trinh T. Minh-ha är både konstnär och forskare, där hennes bok Elsewhere, within here hamnar någonstans mittemellan de identiteterna. Den ger ett unikt perspektiv på människans relation till nationsskapande och den tillhörande våldsamma gränskontrollsapparaten med en poetisk känslighet som är ovanlig inom akademin. Mara Lee är ytterligare en av dem som spränger gränserna mellan konst och vetenskap, som jag lärt mig mycket av när det kommer till skrivandet som motstånd. Slutligen vill jag tipsa om Janani Balasubramanian och Alok Vaid-Menon, två aktivistiska poeter som utforskar det mesta mellan kvantfysik, trans/queertillhörigheter, släktskap, kärlek, rasism och livets kaosartade osäkerhet.

Kan vi läsa mer av dina texter eller se mer av det du gör någonstans?
Absolut! Dels så är mina examensarbeten om svenska feministiska serietecknare tillgängliga på Göteborgs Universitetsbibliotek, dels så finns det på min blogg äldre poesi att läsa.


Andreas första dikt publiceras torsdag 7 december här på KulturUngdom. Nästa diktpublicering sker 21 december. God läsning!